Organisation

När ett så pass stor arrangemang som vasaloppet skall genomföras, krävs det många funktionärer. Under vasaloppsveckan ställer 3000 personer upp som funktionärer, många av dessa funktionärer är från olika idrottsföreningar, sammanlagt är det ett 40-tal idrottsklubbar som ställer upp. Vasaloppet har även 21 anställda på sitt kansli, detta förutom funktionärerna som hjälper till. Vasaloppet har ett presscenter så media ska få det enklare att bevaka loppet, det finns fax, telefoner m.m. allt som kan vara bra att ha, för att spridda informationer effektivt. Här kan man få reda på allt från etappsegrar, temperatur till vilka som brutit vasaloppet. De som står för redovisningen av resultat i vasaloppet är IBM, detta har de gjort sedan år 1967. Vasaloppet har själva ett 30 tal datorer men under själv loppet lånas de in ytterligare kring 80 stycken från IBM. Under själva vasaloppsveckan flyttas vasaloppets hemsida. Från sina servrar på IBM Business Partner i Mora, till IBM Data Center i Kista för att undvika överbelastning på sidan.

Varje enskild åkares tid mät genom att alla åkarna får ett band kring sitt ben. Detta band kommer mätta tiderna för åkarna, det är små antenner som sitter under snön som kan känna av dessa sensorband, på flera decimeters håll.

Vasaloppet förknippas av många med blåbärssoppa, sedan 1958 har åkarna serverats soppa från Ekströms. Det går ut ungefär 1 liter blåbärssoppa per deltagare, så under årets tävlingar räknar de med att det kommer gå åt 55000 liter blåbärssoppa, sammanlagt under hela veckan. Soppan förbereds redan några dagar i förväg och hälls i stora tankar för att sedan göras i ordning i takt med att den behövs under loppen. Längs de 9 milen finns det 7 stycken kontroller där deltagarna kan få i sig vätska, och ”vasaloppsbullar” Vid kontrollerna arbetar de ungefär 600 personer, långborden som ställs upp vid varje kontroll har en sammanlagd längd på ungefär 700 meter. I kontrollen Smågan saknas vattenförsörjning, därför måste all vätska transporteras dit. Under hela loppet går det åt 91220 liter vätska, då är inte enbart vatten medräknat, 1000 liter välling och 75000 ”Vasaloppsbullar”.

Startområdet för vasaloppet börjar göras i ordning 1 månad innan tävlingen, det är 7 stycken heltidsanställda som jobbar med att göra i ordning startområdet. Samt många ideella som hjälper till under helgerna. Det är även mycket arbete med att göra i ordning start platsen efter själva loppet. Så på vasaloppssöndagen är det ungefär 300 personer som hjälper till med att återställa startplatsen. Vasaloppet är 90 kilometer långt, men för att alla ska ha möjlighet att ta sig fram blir det sammanlagt 650 kilometer spår som måste göras. Efter ett snöfall behövs det 8 arbetsdagar för en pistmaskin eller bandvagn att köra up spåret.

Transport av väskor och ryggsäckar från starten till mål, görs av lastbilar. Tjugo stycken stora lastbilar kör iväg med kläderna, sedan börjar sorteringsarbetet. Detta för att det skall gå enkelt för åkarna att sedan hitta just sina grejer. En av lastbilarna har högre prioritet än de övriga. Det är den lastbil som har startgrupp etts grejor. Dessa åkare kommer först i mål så då måste även den lastbilen vara där först. Sorteringsarbetet bedrivs av 240 män och kvinnor. Det tar dem ungefär 3-6 timmar att sortera ut alla ca 32000 väskor och ryggsäckar. Transport av löpare som bryter, sker med hjälp av bussar. Det är en funktionär som svarar för organisation av dessa transporter, först när han säger att bussarna får åka kan de bege sig mot målet i Mora.  Bussarna kan få åka från en kontroll till en annan, beroende på hur många som bryter på de olika kontrollerna. Detta kan variera från år till år beroende på underlag och väder mm. Kommunikationer mellan inblandade funktionärer hålls genom sex bilar med kommunikationsradio och mobiltelefoner, två radiostationer, ca 80 mobiltelefoner och 23 radioapparater, dessa används för att lätt kunna kommunicera mellan de olika delarna av spåret.

Om man skulle skada sig under loppet finns de läkare vid varje station, Tävlingsläkaren Ulf Hållmarker åker mellan kontrollerna. Vid varje kontroll finns bandage och plåster för de åkare som inte har fullt så allvarliga skador. Sedan finns en läkare tillgänglig för slutpatrullen, denna läkare tillkallas ifall att, någon blir skadad mellan kontrollerna. Slutpatrullen åker efter den sista åkare, och kollar så det inte finns några skadade eller liknande i spåret. Slutpatrullen har tillgång till bandvagnar och snöskotrar med pulkor. De kan även nå ledaren för räddningstjänsten med hjälp av kommunikationsradio. Efter kontrollen Höksberg utrustas slutpatrullen med pannlampor. Deras uppgift är att kolla så alla som ska ta sig i mål också gör det.

Vid själva målgången måste även där visa arrangemang göras, ungefär fyra veckor innan vasaloppet börjar arbetet med att göra i ordning målområdet. Det som behöver göras vid målet är att bygga upp läktare, spärra av området, sen måste plats för media beredas. Sedan efter målgång kommer åkarna till skidgarderoben, i skidgarderoben jobbar det 180 funktionärer med att ta emot de åkandes skidor. Skidorna står här, tills åkaren som lämnat in dem kommer tillbaka för att hämta dem, då måste han/hon visa upp en lapp som han/hon fått vid inlämnandet, för att få sina skidor tillbaka. Sedan får åkarna åk buss till omklädningsställena: I år är det endast två omklädningsställen, Prästholmen och St. Mikaelsskolan.

1*

Under vasaloppsveckan erbjuder sälen turistbyrå 4000 åkare möjligheten att bo i lokaler som de tillhandahåller. På expedition i sälen arbetar de 20 personer under vasaloppsveckan. Siljan Turism står för uthyrning av sängar i Mora, de hyr ut ungefär 2000 bäddar. Resterande åkare ordnar sitt boende på annat sätt. Vasaloppsveckan kräver mycket ideellt arbete sammanlagt ställer ca 3500 funktionärer upp. Sammanlagt 45 föreningar och organisationer hjälper till med arrangemanget förutom IFK Mora och Sälen IF.

1* tagit från vasaloppet.se (mediaguiden).